Swedish Arabic English German Hebrew Turkish

Mor Filiksinos Yuhanen Dolabani

 

Yuhanun Dolabani föddes i Mardin 1885. Hans pappa var prästen Yusuf Dolabani - Familjen ”Dolabani” kom ursprungligen från Qaluqa som är idag en by i ruiner och ligger mellan Savur och Qellit - Hans mamma Naima Gurzo var dotter till en högkyrklig man i Mardin, nämligen Maqdasi Georges Gurzo. Lille Yuhanun döptes i Saffran Klostret av munk Elias Shakir som senare blev patriark- samma år dvs.1885.

Yuhanun påbörjade sina studier i församlingens Arb^in Söhde (Fyrtio-martyrer)Skola vid sex års ålder. Hans första lärare var hans farbror fader Gabriel Dolabani och dennes son Elias Dolabani. Han har haft andra lärare också, såsom Iskender Kebabeh, Mnashe Qas-Elias och, Abd-Massih, bägge från Hasnö, Rezkallah Tjeqqi och även Hanna Tjeqqi var lärare vid Amerikanska Skolan i Mardin. Där kunde han lära sig läsa och skriva, sjunga psalmer, ”shimo” (breviar) och ”Bethgazo” (sångskatt) och översätta från syriska till arabiska. Han lärde sig även arabiska grammatiken, mattematik turkiska enligt en bok som hette ”Gul-deste” (Blom-handplock) som författades av en känd lärare, Mnashe. År 1900 gick Yuhanun i Kapuciner Skolan i Mardin och blev elev hos kände läraren Rezkallah Salmö där Yuhanun efter kort tid kunde lära sig påtaglig mattematik, geografi, historia, kristendomsundervisning och religionskunskap.  

 

År 1907, vid 22 års ålder fick Yuhanun kallelse för att bli munk. När hans föräldrar såg hans stora vilja kontaktade abboten vid ”Dayro d`Nutfotho” (S:ta Maria av droppar Klostret) ovanpå Saffran Klostret. Yuhanun togs emot med glädje i klostret. Han fick ett rum, en bibel, en psaltare och en ”shbitho” bönbok för munkar. Han tillbringade hela sin tid med bön, meditation och läsning av andliga böcker. Ett år senare, det vill säga 1908 vigdes han av patriark Abdallah II. till ”dayroyo” (munk) tillsammans med Eyub Barsaum, också en munk från Mousul. Samtidigt fick Dayroyo Yuhanun goda råd av biskop Iavannis Shakir som var då biskop i Saffran Klostret.

Han fortsatte att bo i klostret. Under den perioden skrev han några andliga böcker såsom ”Fushoqo d´Egrotho” (Interpretation av Apostoliska brev) ”Ganath-^den” (Edens-gård), ”Mhadyonod´tayobo” (Botgörarens vägvisare), ”Fushoq Husöyö dqudosh ^îto” (interpretation av försoningens bön vid Helgelse söndagen), ”Anafora” (Mässbok) och ”Tekso d^ûfoyo d´kohne” (liturgi för jordfästning av präster).
År 1910 grundades patriarkal-prästseminariet i Saffran Klostret. Mikael Tjeqqi var dess första lärare. Dayroyo Yuhanun valdes också för att undervisa i syriska språket och andra religiösa ämnen. Han brukade dagligen pendla mellan sitt kloster och Saffran Klostret där prästseminariet fanns. Senare anlitades också tryckeriet i Saffran Klostret. Då tryckte han ”Beth-Gazo” (sångskatt), ”Kthobo d´Yauno” (duva-boken), ”Kthobo d`Deburitho” (Bin-boken) och en grammatik bok.

Under den tiden såg abboten vid klostret hans färdighet och ivrighet, då bad han patriark Abdalla II om att Dayroyo Yuhanun skulle förflyttas till Saffran Klostret. 1913 beslöt patriarken att dayroyo Yuhanun skulle flyttas till klostret och arbeta där. Han lydde patriarken och påbörjade sitt arbete vid Saffran Klostret omedelbart. Genast blev han klostrets sekreterare och senare tog hand även om klostrets bokföring. Han utgav en tidskrift vid namn ”Hekhmtho” (visdom). 1918, vid första världskriget vigdes Dayroyo Yuhanun först till diakon och därefter till präst för att rycka ut som själavårdare i närliggande byn Binebil där p Yusuf Bafawi tyvärr hade mördats och byn emellertid saknade en själasörjare.
Vid ett tillfälle följde han med patriarken på en lång visitation i Syrien. Senare skickades han av samma patriark till Jerusalem. Men kort efter ankomsten dit insjuknade dayroyo Yuhanun, så att patriarken var tvungen kalla honom tillbaka. Han kom först till Aleppo och därefter till Saffran Klostret där han återupptog sitt arbete som lärare vid prästseminariet. Några år senare bad kyrkans centralråd honom besöka föräldralösa barnhemmet och dess skola T.M.S. i Adana. Han besökte skolan och stannade där i tre år och undervisade syriska språket vid skolan som hade sammanlagt 280 elever. Efter kort tid kunde eleverna lära sig syriska språket. Bland skolans elever fanns också 6 judiska elever. År 1922 flyttade skolan till Beirut i Libanon.

Dayroyo Yuhanun följde med skolan dit, arrangerade stor hjälp, samlade in medel och bildade en stiftelse för att starta där T.M.S. skolan på nytt. En stödförening för T.M.S. i USA stod då i kontakt med dayroyo Yuhanun och besörjde skolprojektet.

Senare kallades han av patriarken till Mardin för att följa med och visitera viktiga centren i Turkiet. De besökte först Urfa och stannade där i en månad, därefter kom de till Diyarbakir och stannade där också i en månad. Under tiden i Diyarbakir undervisade han i dess skola eleverna i syriska språket. Därefter kom de till Mardin där troende kyrkofränder mötte de med stort jubel.
År 1925 följde han med patriarken på nytt till Aleppo. År 1926 flyttade dayroyo Yuhanun på nytt till Jerusalem för att undervisa syriska vid dess skola. Under tiden tryckte han några böcker. Han stannade i Jerusalem till 1929. När han igen blev sjuk beordrade patriarken honom på nytt att lämna Jerusalem och genast komma till Saffran Klostret. Patriarken ville ta honom med sig till Indien på en lång visitation, men kyrkomedlemmar i Mardin satte sig mot detta och de bad patriarken att han i stället skulle stanna i Mardin och ta hand om ansvaret där. 1933 utnämndes dayroyo Yuhanun av nye patriarken Afram Barsoum till patriarkalställföreträdare för Mardin och omnejd. Han stannade på sin tjänst intill år 1947. Samma år kallades han av patriarken till Syrien för att vigas till biskop. Han vigdes till biskop i syriska katedralen i Homs den 4:e maj 1947. Efter vigningen besökte Mor Filiksinus Yuhanun Dolabani Damaskus, Zahle, Beirut, Hassake och Kameshli. Han bemöttes med jubel och glädje. Han kom tillbaka till Mardin och nådde emellertid sin biskopsstol den 19:e juni 1947. Syriska kyrkans medlemmar från Turabdin, Azekh och Diyarbakir besökte biskop Yuhanun och gratulerade honom. Han började sitt arbete där, organiserade stiftet, öppnade församlingar, startade kristendomsundervisning, och vigde nya präster och diakoner. Samtidigt besörjde församlingarna med nya och liturgiska och andra kulturella böcker. Han blev mycket känd och älskad av alla. Deltog i biskopssynoden 9 dec 1954 där man beslöt anta nya tideräkningen för kyrkoåret, det vill säga fira jul den 25 dec med andra kristna samtidigt.

Biskop Yuhanun var en Guds man. Han var en eremit och älskade andligheten och mystiken. Han levde i helighet. Han brukade fasta och leva enkelt. Han försökte undvika festmat och överflödigt kost. Dessa begränsningar gjorde så att han var lite svagare och var inte heller så frisk. Han var alltid tacksam och mycket tolerant. Han tillbringade hela sitt liv med läsning och skrivning av böcker. Han skrev sammanlagt 48 böcker varav mesta del trycktes. Några trycktes inte. Dessutom var han en begåvad historiker, en riktig forskare och interpreterare av böcker och en stark skribent. Han var en riktig patriot, älskade fädernas land Mesopotamien och skrev dikter och sånger om det. Samtidigt var han en modern människa och utåtriktad och var en stark profil gentemot staten och framförallt myndigheterna i staden Mardin.

Han avled i Saffran Klostret den 2 okt 1969 84 år gammal. Han begravdes i alla heligas grift i Saffran Klostret. Vid hans begravning närvarade patriark Mor Ignatius Yakob III och biskoparna Mor Estateos Kyriakos av Jazireh och Mor Iavannis Efrem av Turabdin och omkring 4000 människor från olika hål, både från Turkiet, Syrien och från andra länder hade kommit till Saffran Klostret för att hedra honom. Han kommer att förbli en symbol för ”andlighet”, ”kunskapen” och ”patriotismen”. Må hans saliga förböner vara med oss alltid.

Av: Fader Abraham Garis 

 

 
Anslagstavla

a

 
Förerningar (Göteborg)
Assyriska VF Frölunda
Hammurabi Frölunda
Assyriska BK Frölunda
Ishtar Hjälbo
Ashurpanibal Kortedala
  Bergsjön Bergsjön
 
Webbtv