Swedish Arabic English German Hebrew Turkish

Intervju med malfono Johanon Kashisho

 

Efter många års ensamhet och isolering avled Malfono Johanon Kashisho den 1 april 2001 i Södertälje sjukhus i en ålder av 83 år. Under de senaste 15 åren har han inte kunnat vara produktiv på grund av sin vacklande fysiska och psykiska hälsa. Därför är hans bortgång inget annat än ro och vila för honom. Den assyriska historien förväntas placera honom bland våra stora tänkare och bildade personligheter.

Vid hans ankomst till Sverige sommaren 1976 var jag ledare för den assyriska rörelsen och senare ordförande för Assyriska riksförbundet och såg därför till att rekrytera honom till grundandet av tidskriften Hujådå. Jag har således haft ett närmare samarbete med honom än vad någon annan har gjort. Och vårt samarbete pågick friktionsfritt ända fram till början av 1982. Sedan uppstod en splittring mellan oss två på grund av interna konflikter inom rörelsen.

Men vi ska inte här gå in på några närmare detaljer, eftersom jag tänker återkomma till detta ingående i min kommande bok om den assyriska rörelsens historia i Sverige.

Tio år efter att jag bröt mina kontakter med malfono Johanon gjorde jag mitt första besök hos honom i hans hem i Södertälje tillsammans med vännen Hanna Gergeo i början av 1991 – ett besök som han aldrig hade väntat sig. Jag mötte en nedgången och av ensamheten präglad person, vilket framgick klart av hans beteende. Därefter har jag hållit en sporadisk kontakt med honom fram till hans död.

På hösten 1991 gjorde jag en radiointervju med honom för Radio Stockholm. Tio år senare, efter hans bortgång, sände jag en förkortad version av intervjun i repris i Sveriges Radio. För att återge den i dess helhet för Hujådås läsare har jag här nedan skrivit ner den:

Malfono Johanon, om jag läser följande ortsnamn för dig; Esfes i Turkiet, Palestina,Damaskus, Aleppo, Beirut, Bukarest och Södertälje. Vilket av dessa ställen har stulit dit hjärta?
– Här i Sverige är naturens skönhet större än där. När jag kom hit och såg denna grönska, såg detta folk, såg civilisationen här, började jag tycka om Sverige. Jag tyckte om grönskan, jag tyckte om naturen. Men där borta, alltså i Mellanöstern, i Qamishli, Mosul eller Babylon, där var det förfädernas land och där hade vi vårt hopp och våra förväntningar, där vi har burit benämningarna suryoyo/athuroyo sedan tre-fyra tusen år. Naturligtvis finns det ingen skillnad mellan de två benämningarna eftersom båda har ett och samma ursprung.

Om du skulle vända blicken bakåt i tiden och utvärdera det som du har gjort, är det någonting som du skulle vilja göra annorlunda? Är det någonting som du ångrar?
– Enligt de omständigheter som rådde där var den verksamhet som vi bedrev för 20-30 år sedan helt i sin ordning. Inga stora misstag kom tillstånd i vårt kollektiv. Misstag som under historien har lett till stora splittringar utgick från en gemensam tro. Trots att vi hade en gemensam tro och en gemensam bok blev det en stor splittring inom vårt folk, men efter 1900-talets början är splittringen inom oss väldigt liten.

Det sägs ofta att människan förtjänar sin egen situation. Är det så att vår situation idag med utvandring och förskingring har ett samband med vårt folks ledarskap?
- Detta samband är mycket svagt och om det skulle finnas så är det inget grundläggande som bevisar det ena eller det andra. De händelser som har drabbat oss övergick vår tankeförmåga och fanns utanför ramen för våra rättigheter. Naturligtvis har mindre misstag och förseelser inträffat i verksamheten, men de var som sagt inte grundläggande. Förresten vad är det som kännetecknar verksamheten? Verksamheten bedrivs i regel inom det sociala fältet. Föreningarna är till för att ungdomarna ska ordna sitt tidsfördriv och undvika narkotika och andra skadliga saker, uppmuntra dem till utbildning osv.

Jag håller med dig om dessa aktiviteters betydelse för ungdomarna, men jag har många gånger hört dig säga ordet ”tidsfördriv”. Är det möjligt att kalla en nationell verksamhet, som syftar till att skapa en framtid för vårt folk, som ett sätt att fördriva tiden?
- Jag menar inte verksamheten i sin helhet. All nationell, kulturell eller politisk verksamhet innehåller dock olika komponenter för att fördriva sin tid. Det går inte att kämpa dag och natt och sakna en form av tidsfördriv i sitt liv.

Hur karaktäriserar du ordet kamp när det gäller vårt folk?
- Malfono, vårt folk har under lång tid, i synnerhet under de senaste tusen åren, kämpat för sin överlevnad och försvarat sin tro. Dessa aktiviteter är förvisso kulturella men har i grunden också en politisk prägel. Eftersom politisk kamp leder till konfrontation har vi inte kunnat ta till politisk kamp. Allt vi ville var att leva i våra byar och bruka vår jord i fred och samexistens med våra grannfolk.

Men som du vet utgör alla folk i regionen en del av sitt samhällsliv och vi var således en del av regionens politiska liv. Vad det inte ett misstag att vi förblev utanför denna politiska arena?
- Malfono, vi hade inget tillträde till det politiska livet. Våra omständigheter gav oss inte detta tillfälle. Jag är naturligtvis äldre än du och har sett en del av dessa händelser. Jag kan säga att vi fram till 1922 betecknade oss som jakobiter. Någon politisk verksamhet bland oss fanns över huvud taget inte. Sådan var situationen för vårt folk, där till och med vårt namn var felaktigt.

Du är uppväxt i en kyrklig miljö och son till en präst. Men som jag känner dig från den tid vi samarbetat är du helt och hållet självständig från religiösa inslag i livet. Hur förklarar du detta?
- Malfono, jag minns att jag brukade följa min far till kyrkan varje morgon under mina första trettio år, men fick aldrig någon tillfredsställelse av det. Till sist sa jag till mig själv att det får vara nog med detta. Jag slutade att gå i kyrkan eftersom jag upplevde att jag utvecklades bakåt istället. Efter att ha lärt mig det engelska språket började jag bekanta mig med västerländska idéer och filosofi. Jag lärde mig engelska hos malfono Abrohom Gabriel Sawme som idag lever i Brasilien. Han uppmanade mig att gå vidare med engelska eftersom han såg min framtid där. Därefter lusläste jag de flesta stora engelska filosofernas verk. Jag läste också tyska och franska författare, t ex om den franska revolutionen. Dessa böcker och idéer gjorde mig helt befriad från min religiösa uppfostran.

Du räknas till vårt folks stora författare under detta sekel, i synnerhet dina dikter på assyriska är särskilt värdefulla och är kronan på din nationella verksamhet. Du sa nyss att malfono Gabriel Sawme uppmanade dig att gå vidare med det engelska språket, men vi kan se att du har lagt ner all kraft på assyriska och arabiska. Räknar du detta som ett misstag i ditt liv?
- Malfono, jag har tidigare funderat mycket på detta och har också diskuterat det med dig, om jag inte minns fel. Jag levde i länder och ställen som talade arabiska, t ex Qameshli, Bethzabdai, Mosul, Aleppo och Palestina. Jag tänkte så här; om vi försummar det assyriska språket kommer det att dö ut. Därför skrev jag på assyriska. När det gäller arabiska utgick jag från att 90 % av vårt folk behärskade det. Men jag måste erkänna att jag med mina kunskaper i engelska kunde ha kommit långt och blivit en internationellt känd författare. Jag är övertygad om att jag därmed hade gjort större nytta åt mitt folk, när miljoner läsare hade kunnat konstatera att jag var en assyrier.

Malfono, den nationella andan framgår mer av dina artiklar på assyriska än på arabiska, hur kommer det sig?
- Jag ska säga dig en sak; För att mina dikter på assyriska ska ha samma språkliga nivå som på arabiska, engelska, franska eller andra stora språk, har jag lagt ner stor kraft i dem. Jag har inte velat säga samma sak på arabiska som på assyriska av rädsla för att det skulle kunna leda till problem och konflikter. Dessa dikter är till för oss och inte för andra. Detta är anledningen till att jag ägnat mig åt vår moderna litteratur på detta sätt, för att kommande generationer ska kunna ta del av och konstatera att det under 1900-talet uppstått en omdaning i vårt litterära och poetiska arv.

Just nu lever du ett asketiskt och isolerat liv. Kan du tala om för oss hur en vanlig dag ser ut för dig?
- (Efter en djup andhämtning och suck, svarar han) Vad ska jag säga, malfono? Sedan 22-23 år lever jag i ensamhet. Förut tillbringade jag mina dagar med att skriva och verka i föreningslivet. Men sedan ålderdomen tagit över och min syn svikit mig, brukar jag lyssna på nyheter och läsa lite med hjälp av förstoringsglas. Men det som har varit, det har varit, malfono!

Malfono, nu tänker jag ta upp saker som du gillar. Du har skrivit mycket om kärlek och skönhet, speciellt i Sverige. Du skriver dessa kärleksdikter när du är mellan 60 och 70 år, varifrån får du denna intensitet i dikterna?
- Malfono, nöden är uppfinningarnas moder. Jag har inte riktigt upplevt kärleken i det verkliga livet. Hur då, frågar du? Jo, visst jag har upplevt viss kärlek, men har ändå varit förmenad dessa höjdpunkter i livet. Så när jag skriver om vackra flickor och vackra kvinnor är det mitt sätt att förläna dem rätten till deras skönhet. Jag skriver med stor intensitet och glöd. Om sanningen ska fram så är det ett uttryck för det som jag känner i mitt hjärta som kommer fram.

Malfono Johanon, har du någonsin blivit förälskad?
- Ja, när jag var liten i skolan. Den ena flickan som jag blivit förälskad i bor numera i Sverige, tror jag, och den andra är i Syrien. Vi gick i femte klass, men det var fråga om oskuldsfull och ren kärlek. Vi kunde inte hångla på den tiden. Därför har jag skrivit varför jag älskar vackra färger och skönhet så högt, varför jag älskar henne eller henne osv. Jag är övertygad om att jag inte hade kunnat skriva så om kärleken och skönheten, om jag hade haft en vacker kvinna.

Du har skrivit på assyriska till den grad att du åstadkommit en revolution i språket. Det var inte länge sedan som det var förbjudet att t ex sjunga på Jesus eget modersmål. Men du har inte utelämnat något i dina artiklar och dikter, t ex om skönhet, kärlek, om drycker… Var tror du att din plats kommer att vara i nästa värld?
- Jag svär vid Gud att det finns ingen plats för mig där. Min plats är här på jorden, ty skönheten finns här, vackra kvinnor finns här, god mat och härlig dryck och alla andra förnöjelser finns i detta liv, ända tills du når din kärleks botten. Sedan slutar allting här på jorden.

Malfono, varför har ingen annan vågat göra som du och skriva om livets förnöjelser? Det är möjligt att detta i så fall hade låtit vårt folk behålla sin anknytning till språket i större utsträckning.
- Malfono, i det förgångna har ingen skrivit så. För hundra år sedan, vi behöver inte gå längre bak i tiden, var de som behärskade språket diakoner i kyrkan. Bland dessa diakoner, men också bland präster och munkar, fanns det de som behärskade språket oklanderligt. Men enligt bibeln och andra heliga skrifter var det förbjudet att skriva om dessa ämnen.

Malfono, är det därför som vårt folk och våra ungdomar har stått fjärmade från språket, eller är detta bara en orsak?
- Malfono, detta är bara en av orsakerna. Den största orsaken var politisk och samhällelig. Men varför ska man inte skriva om icke-religiösa ämnen i assyriska, t ex kärleken, atomen, teknologin, mekaniken, bilderna och många fler ämnen? Varför? Assyriska språket är mycket rikt, så varför ska vi inte ta in de nya företeelserna i det?

Malfono Johanon, en del av dina dikter har tonsatts och blivit sånger. Kan du sjunga för oss en kort vers ur någon av dem?
- Bara en kort vers. (därefter börjar han sjunga):
I Beth-Nahrin för länge sedan,
vid de stora floderna Eufrat och Tigris,
föddes en framstående nation som är vår,
den ärofulla nationen av Assur och Kaldo - våra förfäder.

Malfono, just nu har du uppnått en ålder av 73 år och har t ex skrivit följande i en av dina dikter som heter Livets höst: Vårt livs höst börjar vid sextio, åren skrider hastigt mot vinterns årstid, de utesluter ungdomens utveckling och livet går mot sitt slut - inte mot dess början. Hur tolkar du ditt liv i enlighet med denna vers? - Detta är en allmän sanning, trots att undantag förekommer. Det finns människor som är aktiva och som skriver och lär ända fram till sin död. Jag har dock inte haft sådan tur. Om synen och hälsan inte sviktat hade det nu varit tid för mig att skriva vårt folks moderna historia.

Vad jag menar är att du har delat in människans liv efter årstiderna.
- Ja visst. Jag skrev dikterna Livets vår, Livets sommar och Livets höst. Men inget om Livets vinter, ty då är man redan i graven. Livets vår är ungdomens tid, som inte erkänner något. Livets sommar är manlighetens symbol där man fortfarande har kraft men också större mognad. Livets höst kommer mellan sextio och sjuttio. Efter 70-årsåldern går det bara utför, såväl mentalt som kroppsligt. Även här finns naturligtvis undantag. Det finns människor som har skrivit sin böckernas bok först efter sjuttio. Men att krafterna avtar tillhör alltså naturens lagar.

Om du hade stannat kvar i Syrien, hade du kunnat vara så produktiv som du har varit under den senaste perioden?
- Det som jag har producerat i Sverige skulle ingen av våra författare under de senaste sjuttio, åttio eller hundra åren kunna åstadkomma, varken i väst eller i hemlandet. Både jag och vårt språk hade tur att jag kom till Sverige som har de rätta förutsättningarna och en atmosfär som tillät mig att kunna skriva fritt för första gången i mitt liv.

Malfono, vårt folk har idag två tidskrifter; Hujådå och Bahro Suryoyo. Hujådå känner du redan mycket väl eftersom du har verkat i den, men vad tycker du om Bahro Suryoyo?
- Den är bra. Jag vill och tycker att vi ska ha flera tidskrifter, oavsett vad de skriver. Var och en jobbar efter sin förmåga. Just nu kan vi inte tala om för Hujådå eller Bahro Suryoyo eller andra att de ska skriva si eller så. Varje tidskrift ges ut efter egen förmåga.

Till sist vill jag att du sjunger låten med din text Ninwe lam emo d Gabore.
- (han sätter igång genast och sjunger med en tunn och åldrig röst):
Nineve, hjältarnas moder,
de framstående härskarnas moder,
dina barn har krossat berg och murar,
så står det på deras gravstenar,
så står det på gravstenarna.
Nineve, Assyriernas stad……
Översättning (till svenska): Augin Kurt

[Tidigare publicerad i Hujådå, maj 2001]

Text av: Gabriel Afram 

 
Anslagstavla

a

 
Förerningar (Göteborg)
Assyriska VF Frölunda
Hammurabi Frölunda
Assyriska BK Frölunda
Ishtar Hjälbo
Ashurpanibal Kortedala
  Bergsjön Bergsjön
 
Webbtv